onsdag 27 februari 2008

Smyga med pa födelsedagsfirande

En japan som jag inte känner, eller som ingen verkade känna riktigt överhuvudtaget, fyllde 36 igar. Helt spontant möttes vi upp vid Eberswalderstraße och gick vidare till Kollwitzplatz där det var ett skitmysigt italienskt tillhall. Det var Makiko i min klass som tydligen visste nanting. Ja hursomhelst var det ganska lustigt. I den tranga källarhalan var vi och vart bjussad pa tomatsopppa, diverse tilltugg, kyckling och grönsaker i ugn. Tydligen fick man bestämma själv hur mycket man ville betala... jag gav typ 1 Euro. Av ren snalhet. Nu i efterhand angrar jag det, läre väl ga tillbaka och lägga ut en lite större slant för det var verkligen värt det. Makikos svenska vän Ginger var där, himla kul kille, en tysk som kunna prata bra svenska, stordelen japaner och ett helt bord med spanjorer. I vilket fall var det en himla kul tisdagskväll!

Nu är iaf Sara här, det är väl därför som jag inte har skrivit pa ett tag för att jag läre underhalla henne. Vi har hunnit med att vart pa konsert, Christian Kjellvander (!) pa Babylon, Mitte. Himla kul grej, fast förbandet var väl kanske inte nat att hurra för direkt, eller kanske dom var det, jag är inte säker. dock hade han en väldigt speciell stil pa scenen den där sangarn. Ach ja. Men Christian. Det är väl en riktigt man med en riktig röst det. Kulast var att han och jag hade nagot gemensamt. Vi tror/trodde bada att Portugal skulle vara lösningen pa alla problem, haha, kändes lite smakul. Men iaf, hans historia om när han var till Portugal första gangen var slaende, när han skulle köpa gras av nagon pa straden, lang historia kort, hade han blivit lurad pa pengarna och efter en vecka sag han samma kille pa stranden och som han uttryckte det själv "skids towards me with his brand new BMX" Jag höll pa att dö av skratt. Lyckad. Förresten, 27 april spelar Kristofer Astrom här i Berlin ocksa, det tänker jag inte missa!

Dessutom, har jag haft slut pa tandkräm ett tag, har snyltat pa Nathalies. Men, god som jag är gik jag och köpte egen (tänker inte skriva namnet, men kul är det) och sen, när jag skulle använda den för att borsta mina sma gaddar, märker jag att nat inte star rätt till, och jag kollar pa förpackningen. Det är inte tandkräm jag har köpt... Det är proteslim. Ah herregud. där star jag med käften full av proteslim och far flashbacks till forsgarden när man fick sta med plasthandskar och smeta ut det pa löständerna. Det gick ju inte bort heller! Helt galet. Men nu, nu sa har jag köpt riktig tandkräm. Tack gode gud.

Igar kom Sara till skolan sa att jag fick visa upp det jag villa... haha. God pizza, himla lang promenad i letande efter ett museum som vi tänkte kika pa. Usch, hatar att ga langt. Speciellt när det regnar och väskan är tung och man är pissnödig och hela alltet. Men vi hittade iaf dit och det var en utställning som hette Glamour och det var typ malning och planscher pa gamla filmstjärnor fran 1925 till 32 eller nat sadant, fina grejer. Men var det egentligen värt promenaden? Heeeh. Nu läre jag anda berätta, när jag kommer ihag det, i helgen var jag och Nathalie och shoppade (jag fönstershoppade... läre ju vara ekonomisk) men hon är kanske inte världens bästa shoppingpartner. Det tar tid. Fruktansvärt lang tid. Gash. Men iaf, där vi var, Arkaden vid Schönhauser allee, där har jag vart tva ganger. Och bada gangerna har jag fatt hugg... första var nagon av ickeeuropeiskt ursprung som hest viska efter mig om jag inte hade tid att umgas, da är det bara att pinna pa därifran. Och nu i helgen... vad far jag pa mig om inte en liten fet indier till taxichaufför som insisterade pa att vi minsann skulle ta en fika och träffas. Nä, sa jag, men tydligen brydde han sig inte om det och tjata vidare pa sin halvdaliga tyska med indiska brytning (ja... det later lika kul som man kan tänka sig) och jag fick dra alla lögner jag kunna ta till, att jag minsann redan hade en pojkvän (man läre ju, man vet ju aldrig vad de skulle ta sig till annars. Om denna feta indier till taxichaffis hade en revolver innanför den slimmade läderjackan) och sen fick jag helt enkelt bara ga därifran. Jag venne om jag nansin kan ga tillbaka till den Arkaden... Omg.

Ja, nu ska jag inte dröja för länge, da blir väl Sara bister, och jag venne vad vi ska hitta pa härnäst. Vi läre nog aka till Ku´damm och spana, lite blandat... Hm, och zoologischer garten. Och Savignyplatz. Ach ja, och saklart Pauls Metal Eck. Hehe, blir det biljard där ikväll eller? Jag läre sova en stund nu, man far inte fuska med middagstupplurarna, och jag hoppas att Sara har vart sa rar och plockat disk. Men man ska väl inte hoppas pa för mycket. Ah, nu kom jag pa en till grej som jag läre saga, haha, det har börjat en ny i varan klass... en pensionär ifran Skottland. Kanske världens ballaste tant. Eller jag kanske bara säger sa för att hon är sa himla rar, idag sa hon till mig att hon tyckte att jag var sa himla intelligent och visste sa mycket. Den kommentaren är guld värt (eftersom jag värdesätter det) och hon berättade ocksa att hon hade legat igar kväll och funderat att jag maste byta upp mig en grupp för att min tyska var sa bra. Vad är det man säger... beröm är som eu de cologne, det ska luktas pa, inte sväljas. Jag raka nog svälja den. Haha. Jaja, nu har jag väl tjatat färdigt. //Tschüß Lina

Inga kommentarer: