Westport.

Tamtadaaaam!
Nu ar jag i mitt nya hem och jag trivs, an sa lange, jattebra. Och jag, den dumma gasen, sa ju att de var britter, iallafall sa lat det som sa i telefon. Men ack nej, det ar australienare, och det kanns nastan annu koolare! De har ett relativt stort, valdigt ljust hus och jag alskar mitt nya rum. Aven fast mitt rum i Newburyport var betydligt battre, materiellt sett (dator, micro, kylskap, soffa) sa ar det har rummet sa himla mycket... finare liksom. Jag menar, dar, i mitt nu mera ex-hem bodde jag i kallaren, det var lagt i tak, fula mobler, morkt och oftast valdigt dammigt ifran takplattorna (av nagan mysko anledning). Det kandes typ som att man bodde i nagan jadra vampyrhala (Blaaaade), och visst fasen later det askoolt men 6 manader i ett vampyrnaste racker bra for mig det. Det har rummet paminner med om ett ljust vitt hotell rum med jakligt mycket potensiall att bli skitsnyggt. Det ar bara lite... kalt. Men det kan jag fixa till pa nolltid. Lite frasiga kuddar och overkasst till sangen och hanga upp lite trix pa vaggarna sa har jag det i bakfickan. Min absolut favoritdel i mitt rum ar badrummet. Det ser valdigt franskt och gammaldags ut pa nagat konstigt vis. Dessutom finns det ett badkar, det laskade jag mig sa jaadra mycket pa alltsa! Badkar. Jag har nog inte badat pa en triljon ar kanns det som.

Ehm, ja, kidsen ar skitsota ocksa. De har tva dottrar; Mia som ar fyra ar och Chloe som ar tva. Sa det kans verkligen som att det kommer att bli bra det har! Nagat som man kan fundera pa ar ju varat namn till bloggen, Boston/Berlin-delen alltsa. For jag ar ju inte i Bostonomradet langre, men jag kan inte tanka mig att byta heller for det kommer inte att lata lika klatschigt med Westport/Berlin, eller New York/Berlin. Ah, shitt tha zamee.

Forresten fick jag Linas fodelsedagsprelle i mandags, tror jag det var! Jag blev sa glad att jag nastan borjade bola! Jag fick en skitfin typ samlingsbox med Billie Holiday pa fyra (!) skivor, ett sott fjarilsskarp, en pocket och lite smatt och gott! Bland annat sa fick jag ett par typ.. ja, inte tidningar, men haften, med en massa bilder ifran diverse runways, och det allra basta var de sma notiserna som Lina skrivit ner pa mini-post-it-lappar och fast brevid bilderna! Jag skrattade heeela jakla tiden alltsa! Sjuukt roligt!

Ja, jag kommer val ta och rapportera mera, t ex om det finns nagra vettiga manniskor att umgas med i den har staden! (Jag truly madly deeply hoppas det......) Shalom! //Irene

Smyga med pa födelsedagsfirande

En japan som jag inte känner, eller som ingen verkade känna riktigt överhuvudtaget, fyllde 36 igar. Helt spontant möttes vi upp vid Eberswalderstraße och gick vidare till Kollwitzplatz där det var ett skitmysigt italienskt tillhall. Det var Makiko i min klass som tydligen visste nanting. Ja hursomhelst var det ganska lustigt. I den tranga källarhalan var vi och vart bjussad pa tomatsopppa, diverse tilltugg, kyckling och grönsaker i ugn. Tydligen fick man bestämma själv hur mycket man ville betala... jag gav typ 1 Euro. Av ren snalhet. Nu i efterhand angrar jag det, läre väl ga tillbaka och lägga ut en lite större slant för det var verkligen värt det. Makikos svenska vän Ginger var där, himla kul kille, en tysk som kunna prata bra svenska, stordelen japaner och ett helt bord med spanjorer. I vilket fall var det en himla kul tisdagskväll!

Nu är iaf Sara här, det är väl därför som jag inte har skrivit pa ett tag för att jag läre underhalla henne. Vi har hunnit med att vart pa konsert, Christian Kjellvander (!) pa Babylon, Mitte. Himla kul grej, fast förbandet var väl kanske inte nat att hurra för direkt, eller kanske dom var det, jag är inte säker. dock hade han en väldigt speciell stil pa scenen den där sangarn. Ach ja. Men Christian. Det är väl en riktigt man med en riktig röst det. Kulast var att han och jag hade nagot gemensamt. Vi tror/trodde bada att Portugal skulle vara lösningen pa alla problem, haha, kändes lite smakul. Men iaf, hans historia om när han var till Portugal första gangen var slaende, när han skulle köpa gras av nagon pa straden, lang historia kort, hade han blivit lurad pa pengarna och efter en vecka sag han samma kille pa stranden och som han uttryckte det själv "skids towards me with his brand new BMX" Jag höll pa att dö av skratt. Lyckad. Förresten, 27 april spelar Kristofer Astrom här i Berlin ocksa, det tänker jag inte missa!

Dessutom, har jag haft slut pa tandkräm ett tag, har snyltat pa Nathalies. Men, god som jag är gik jag och köpte egen (tänker inte skriva namnet, men kul är det) och sen, när jag skulle använda den för att borsta mina sma gaddar, märker jag att nat inte star rätt till, och jag kollar pa förpackningen. Det är inte tandkräm jag har köpt... Det är proteslim. Ah herregud. där star jag med käften full av proteslim och far flashbacks till forsgarden när man fick sta med plasthandskar och smeta ut det pa löständerna. Det gick ju inte bort heller! Helt galet. Men nu, nu sa har jag köpt riktig tandkräm. Tack gode gud.

Igar kom Sara till skolan sa att jag fick visa upp det jag villa... haha. God pizza, himla lang promenad i letande efter ett museum som vi tänkte kika pa. Usch, hatar att ga langt. Speciellt när det regnar och väskan är tung och man är pissnödig och hela alltet. Men vi hittade iaf dit och det var en utställning som hette Glamour och det var typ malning och planscher pa gamla filmstjärnor fran 1925 till 32 eller nat sadant, fina grejer. Men var det egentligen värt promenaden? Heeeh. Nu läre jag anda berätta, när jag kommer ihag det, i helgen var jag och Nathalie och shoppade (jag fönstershoppade... läre ju vara ekonomisk) men hon är kanske inte världens bästa shoppingpartner. Det tar tid. Fruktansvärt lang tid. Gash. Men iaf, där vi var, Arkaden vid Schönhauser allee, där har jag vart tva ganger. Och bada gangerna har jag fatt hugg... första var nagon av ickeeuropeiskt ursprung som hest viska efter mig om jag inte hade tid att umgas, da är det bara att pinna pa därifran. Och nu i helgen... vad far jag pa mig om inte en liten fet indier till taxichaufför som insisterade pa att vi minsann skulle ta en fika och träffas. Nä, sa jag, men tydligen brydde han sig inte om det och tjata vidare pa sin halvdaliga tyska med indiska brytning (ja... det later lika kul som man kan tänka sig) och jag fick dra alla lögner jag kunna ta till, att jag minsann redan hade en pojkvän (man läre ju, man vet ju aldrig vad de skulle ta sig till annars. Om denna feta indier till taxichaffis hade en revolver innanför den slimmade läderjackan) och sen fick jag helt enkelt bara ga därifran. Jag venne om jag nansin kan ga tillbaka till den Arkaden... Omg.

Ja, nu ska jag inte dröja för länge, da blir väl Sara bister, och jag venne vad vi ska hitta pa härnäst. Vi läre nog aka till Ku´damm och spana, lite blandat... Hm, och zoologischer garten. Och Savignyplatz. Ach ja, och saklart Pauls Metal Eck. Hehe, blir det biljard där ikväll eller? Jag läre sova en stund nu, man far inte fuska med middagstupplurarna, och jag hoppas att Sara har vart sa rar och plockat disk. Men man ska väl inte hoppas pa för mycket. Ah, nu kom jag pa en till grej som jag läre saga, haha, det har börjat en ny i varan klass... en pensionär ifran Skottland. Kanske världens ballaste tant. Eller jag kanske bara säger sa för att hon är sa himla rar, idag sa hon till mig att hon tyckte att jag var sa himla intelligent och visste sa mycket. Den kommentaren är guld värt (eftersom jag värdesätter det) och hon berättade ocksa att hon hade legat igar kväll och funderat att jag maste byta upp mig en grupp för att min tyska var sa bra. Vad är det man säger... beröm är som eu de cologne, det ska luktas pa, inte sväljas. Jag raka nog svälja den. Haha. Jaja, nu har jag väl tjatat färdigt. //Tschüß Lina

Oscarsgalan.

Jag sitter just nu och kollar pa Oscars galan och Javier Bardem (som jag har for mig att Sara Engman ar valdigt fortjust i) vann nyss en Oscar for basta manliga biroll for sin roll i "No country for old men".

Sjalv kollade jag ju pa en film igar som ar nominerad till basta film, namligen Juno. En jadra bra film maste jag saga. Ellen Page som Juno var sa jakla klockren och ball. Och jag har ju en lite smyg-tonars-crush pa Michael Cera, av nagan anledning som jag inte riktigt vet.

Oj, nu blir det basta kvinnliga biroll! Jag tror och hoppas att Cate Blanchett kommer vinna for sin roll som Bob Dylan i "Im not there". Hon ar ju bara helt fantastisk och sa himla vacker. Speciellt nar hon ar gravve. Och vinnaren aaaaaaaaar................. fasiken Tilda Swinton vann for rollen i "Michael Clayton". Men ett jadra bra vinnartal maste jag saga. Inte det gamla vanliga med "tack akademin, blabla, tack till min familja, bla bla, my producer". Det hatar jag. Boooring. Hon pratade iallafall om att George Clooney sag jadrigt het ut i sin Batmankostym och naganting med nipples.

Ja, men iallafall, pa tisdag ska jag aka till min nya familj. Det ar dem som jag beskrev i det forra inlagget, britterna i Westport, CT. Jag larde mig ocksa sedan forra inlagget att det tydligen heter c-o-n-n-e-C-t-i-c-u-t och inte Conneticut som man alltid trott.

AAAAAAAH!!! NU KOMMER JAMES MCAVOY IN PA SCENEN!!!! JAG AAALSKAR HONOM!!!

Ja. Nu har jag lugnat mig. Det tog ett par minuter. Ja, vart var jag nuda.. Jo, jag ska alltsa till min nya familj pa tisdag och jag haller pa att packar som en dare och jar ar nastintill panikslagen. Jag har for mycket grejer och da har jag anda varit och kopt en till resvaska. Tur att jag har packa-lastbilar-gener i mig sa jag ar en jaakel pa att fa ner valdigt mycket saker i en tajt yta.

Skitsamma. Jag rapporterar val vidare. Senare.
Ciao //Irene

Nyheter.

Hej och ha, ladies and gents.
Nu borjar det att ljusna upp i min tillvaro igen da jag hittat en familj som verkar vara jattebra, britter dessutom, skont att bo hemma hos lite europeer tankte jag da. De bor iallafall i Westport, Conneticut som ligger ungefar en timme norr om NYC, och de fanns manga au pairer dar. Det ar inte helt klart men det verkar ljust, jag har pratat med dem i telefon ett par ganger och vi ska skypa pa mandag sa jag far se hur de ser ut och vice versa. Fasen ocksa, nu maste jag ju farga haret tills pa mandag och vara lite frasch, de vill val knappast ha hem en snusko till deras hem liksom. Sa nu kanns det som att en liten tyngd fran mina axlar har lyfts bort och man kan borja andas lite igen, pjeeeeew.

Konserten i mandags var forresten valdigt underhallande, Dave Grohl ar skitrolig sa jag tyckte nastan battre om nar han pratade mellan latarna sa jag kunde skratta an nar de spelade latarna, men det vagade jag inte saga till Jessin, haha.

Annars sa har det varit lugnt de senaste dagarna, familjen Patterson har varit bortresta i New Hampshire och akt skidor och jag har varit strandad har hemma och i stort sett enbart haft konakt med Cultural Care och smasnaskat pa min fodelsedagstarta som Julia bakade. Men det var val allt.

Adjoken! //Irene

Snoop dogg is a freak, freak, freeeaaaaak (fadee...)

Tjejer fran Rumänien är typ. Snyggare än vad man tror. Verkligen. Rumänien kanske inte är ett sant farligt land ända. Vem vet. Iaf läre jag beklaga mig över min lilla sjuka period som jag har haft. Eller ja, men det har vart synd om mig för det läre ha vart feber inblandad och lite hosta och helst gröna och gula och svarta hund om jag far bestämma det själv. Häromdagen gjorde jag da banne mig det läckraste omelett ommvärlden ha skadat. Grejen är den att jag egentligen inte ens gillar omelett men det är ju smidigt att göra sa. Med broccoli, salami och stekt potatis. Idag har jag fatt tre (töntiga jag som räknar dom... )snälla kommentarer av en väldigt snäll människa. Jag kommer att värma mig vid den brasan en lang tid framöver. Hrm. Snällaste. Kanske bästaste. Igar vad jag pa shoppingarkaden pa Schönhauser allee. Mathilda, där finns det nog mycket du kommer att gilla läre jag säga. Grejen är den att jag var där i ett annat ärende än shopping, men nog hann jag med att testa lite parfymer iaf. Och jag har hittat en ny favvi, den senaste fran Chloé. Lägg det pa minnet alla som känner sig manad att ge mig nagot. Eller helt enkelt Armani diamonds, för den är faktiskt speciell den med. Men varför ska jag använda parfym, kan man ju fraga sig, jag luktar ju ända bara svett och prupp... Pa söndag kommer Sara och det ser jag fram emot. Hoho, jag vet ju vem som kommer att bruncha pa Kingston (Ja, ett café pa Simon-Dach-Straße) //Tschüß Lina

Sista dagen av mitt liv eller nat.

Som de flesta kanske vet sa ar detta min sista och mycket deprimerande dag som tonaring. Och jag vill inte. Jag fasar over att jag bara har en timme och fem minuter kvar som tonaring. Eller nae, inte ens det, for i Sverige ar det redan langt over midnatt och jag ar redan i 20arsaldern. Javla piss. Om jag anda kunde fa vanta med min fodelsedag till jag kom hem iallafall da. Men nae. Jessin ska iallafall bjussa mig pa en Foo Fighterskonsert imorron, det ska bli riktigt roligt. Inte for att jag brukar lyssna pa Foo Fighters men vem fasen sager nej till en konsert man blir bjuden pa + sa ar ju faktiskt Dave Grohl gammal medlem i Nirvana, och bara det gor ju att det kittlar till i min lille kagge. Hah. Jag ser jaaaattemycket fram emot framtida fodelsedagsprellar ocksa. Spec den Linagullet har skickat pa posten, jag hoppas den kommer snart for jag vet att det kommer att vara naganting riktigt bra! Ja, iallafall. Sa bara for att det ar sista dagen for mig som tonaring tankte jag bjuda pa lite bilder av mitt nittonariga liv, som jag spenderade halften i Sverige och halften har, darfor blir det tre bilder var och inget av dem ar i nagon kronologisk ordning eller nagat sant men ja, enjoy. Med pa bilderna ar, jag, Lina Engman, Elin Ostrin, Mathilda Svensson, Julia Hahn, Hannah Wunderlisch, Jessin Siirak och Anna-Sara Nilsson. For att vara jadrigt korrekt alltsa. Hej och ha.

james.

Alltsa, jag ar ju nastan helt jadra kar. Jag maste sluta kolla pa filmer med James McAvoy.

Han ar min nya on screen boytoy. Sa jaaaaaaaaadra.... snygg. Nae, han ar vacker, och jag vill bara borja grina nar filmen ar slut for jag kan inte fa nog av honom. Se honom i "The Atonement", eller "Becoming Jane" sa forstar ni vad jag menar. Eller ta bara en titt pa den har bilden. Mumma alltsa.

Eeehm, det ar val naganting annat som jag ar tvungen att lagga till ocksa eftersom det ar en ratt big deal just nu for mig och det ar att jag kommer att bli tvungen att byta familj, vilket aven betyder annan stad och antagligen sakert annan stat. Nar min vardpappa berattade for mig, i torsdags (pa alla hjartans dag, fyfan) blev jag helt forstord och bolade som en liten snorunge och ringde till pappa och allt. Anledningen ar for att min vardpappa blivit av med sitt jobb, han jobbade tidigare inom studielansbranchen men nu ska hela den branchen tydligen laggas ner och staten ska ta hand om det istallet, vilket betyder att det inte precis kommer att vara latt for honom att skaffa ett nytt jobb da han maste soka sig till en helt annan branch och det skulle ta ett x antal manader for honom att hitta ett nytt jobb. Och utan hans inkomst sa skulle deras ekonomi tydligen bli valdigt dalig, de har t o m gjort sig av med stadtanterna (kors i taket) och da blir liksom jag overflodig och aven om de ville ha mig kvar sa gick det bara inte. Sa nu ar jag annu en gang i sokning efter en familj och jag maste borja om helt och hallet precis nar det har borjat ga sa himla bra har for mig. Med familjen, kompisar, Mexicoresa och ja, allt. Men jag forsoker att se det positivt, eller ja, se det enda positiva i det hela vilket ar att jag for chansen att se och bo i en helt annan del av landet. Jag har nagra stader som liksom.. ligger langst upp pa listan, NYC, Chicago, Philadelphia och San Fransisco. Jag vet inte varfor men det kanns bara helt ratt med de staderna.

Sen var det ju igar ocksa. Jag berattade hela den har skiten for Julia och Jessin och de blev sa mycket ledsnare an vad jag hade vantat mig, eller ja, jag hade val inte ens tankt pa att de faktiskt skulle bli ledsen over det men de var de, och det gor mig glad. Inte att de ar ledsen saklart utan att de faktiskt bryr sig om en liksom. Sa for att vi inte skulle ga ner oss allt for mycket kopte vi upp oss pa rodtjut och tortillachips och slog lager hos Jessin och kollade pa "Across the universe", skitbra film, men nar det kom upp en scen med en som spelade gitarr paminnde det mig sa himla mycket om pappa sa jag borjade grina (rodvinet gjorde val sitt det med) och for att jag borjade grina sa borjde Jessin grina for att jag skulle aka och sen aven Julia, haha. Men roligt var det iallafall, mesta delen av tiden. Sa idag har jag varit helt jakla dod och jag sag ut som ett monster med minst 40 bast pa nacken med lila lappar efter vinet och morka ringar under ogonen. Sa jakla snuskig alltsa.. Men nu ska jag nog ga och lagga mig i sangen och kolla pa en gammal Saturday Night Live-repris. Ladda infor imorron och mitt sista au pairmote har i Newburyport. Snyft.

//Irene

Massa kaja

igar klippte jag mig, tyvärr ingen bild men frippan är väl kanske inte dunderspännande heller. Bara lite kortare. Men det är grymt skönt att fa bort pläden i nacken! Frisersalongen... var väl kanske inte den läckraste, men bland de billigaste sa klart jag testa. Jag är nöjd. Men ibland känner man sig ju som en elefant i en porslinsbutik för nog rev jag ner ett ställ med värmeljus sa att det var stearin för över golvet. Pino. Da ville jag ju bara lämna stället. Men jaja, som sagt, och inte nagon grooming heller sa jag fick lämna salongen med blött har. Inte den läckraste frippa när den väl hade börja självtorka. Buuuh. Men. Det värsta var när jag gick till stationen... och ser världens läckraste frisersalong, Pony Club, http://ponyclub-berlin.de/ (du skulle nog älska den Mathilda. Klipp dig där om du kommer) med världens snyggaste inredning och med världens läckraste karlar. Inte för att jag är karltokig men... om en tysk är snygg, sa är han verkligen jättesnygg. Och det gar manga fulingar pa en snygging sa. Det är nagot speciellt.

Det bästa som finns är att ha radio i badrummet, effektivt är det ocksa, det blir helt enkelt sa mycket kulare att duscha (eller dölja obehagliga ljud...) och det finns faktiskt en rad bra radiokanaler här i Berlin ocksa. Nan som bara spelar electronica, och en som bara spelar "black music", och bara nan hardrockskanal, gaaah, underbart. Men det finns en lat som gör mig sa himla glad varje gang jag hör, och det är Bleeding Love. Leona Lewis. Vilken tjej, och jag tror den ligger etta här i Tyskland sa man far höra den ganska ofta.

Scheiße, jag hade skrivit mycket mer ocksa men jag tröck bort det, sa jävla angest haha! Men det var väl, sammanfattningsvis, för den youtubeintresserade, sök efter Fettes Brot Bettina (nanting), och jag har hittat världens bästa tidning Amica, och dessutom börjar jag känna mig lite sjuk (helvete) men kanske ga ut pa Felix ikväll, Clara sa att det var gratis för tjejer att ga in innan tolv. Det är vallt. Men det var väl inget mer än det, jo, jag vart faktiskt bjuden pa kaffe igar pa alla hjärtans dag. Det är väl alltid nanting, dock tackade jag nej till förfragan om att följa med pa rummet. Heh. Tillräckligt. //Tschüß Lina

Siste man kvar pa Stammtisch

Haha näe. Skämt asido, men nog hade det hunnit sinat pa folk innan jag gav upp iaf!

imorn kanske det är U-Bahn, tram och busstrejk. Igen. Fyfan. Vad att göra. Kanske att man skulle vaga sig pa att vara busig och stanna hemma da men jag venne. S-Bahn gar ju men det är sa himla langt att ga. Uha. Men det far jag väl tänka pa imorn, idag ska jag vara stygg och dra till med en liten lögn och hoppas att det funkar. Hall tummarna.

Igar var jag pa Stammtisch, själv, (alltid jobbigt att anlända ensam... hah, men det är okej nu finns det sa manga människor här som man känner. Skillnad var första kvällen jag var där. Jobbigt. Att inte känna nan alltsa) Och ibland förvanas jag av att det finns sa himla manga bra människor. Och ännu mer förvanas jag av att det finns sa himla manga daliga, men det är ju en annan historia som jag inte ens orkar dra. Skitkul vare iaf, fick en lang föreläsning om hur manga betydelser en draktatuering faktiskt kan ha. Eftersom man alltid behöver en sadan, haha! Dessutom är en av bartendrarna sa. jävla. söt. Jag skojar inte. Han är likz... finger-lickin`-good(looking). Men tyvärr är han nog lagt at "fel" hall, ifran min vinkel sa att säga. Gash. Iaf sa far man ett gigantiskt stort ölglas här för 2,70 Euro. Ofattbart. Men det trakiga var att när jag lämnade skolan pa kvällen för att sakta trippa hemat, fick jag vänta aplänge pa tramen. Pa det ett byte, jag aker en station för langt, far ga, far vänta en halvtimme pa nästa AKER FÖR LANGT IGEN sa jag fick ga apalangt. Det skom skulle ha tagit mindre än en halvtimme tog mig igarkväll tva timmar. Jag kom hem vid tva pa natten. Toapappret var slut. Detta later ju nästan som en mardröm men! Jag hade tagit en rulle ifran skolan, tack Sara för att du inspirerade mig till detta smatt kriminella behaviour. Och tack och lov att det faktiskt gar att köpa mat här mitt i natten. Döner. Yes. Jag läre ha sett himla gullig ut där jag stod alldeles själv och vänta pa tramen och at döner.

Förresten sa är jag och japanen i min klass sa himla tighta. Idag har vi suttit pa lektion och ritat av alla fantrattar i klassen. Sa himla roande. Hehe. //Tschüß Lina

weekend.

Hej allesamman.
Aaah, helgen har vart bra. I fredags efter jobbet gromade jag mig sjalv skitfort (troligen det fortaste nagansin) och slangde mig pa Boston-bussen for att ta mig till salsakvallen i Cambridge dar de flesta av min kara vanner redan holl till. Jag missade den lilla salsa lektionen de hade i borjan men som tur ar sa ar ju jag polare med salsakungen sjalv, Jessin Siirak, sa jag fick en lite specialarprivatlektion kvallen innan, sa nog fasen sopade jag banan av ratt manga! Eller tja... haha. Jag kan ju saga att jag holl mig borta ifran att dansa i narheten av Jessin och Julia for de var sa jadra bra, fyfan. Tydligen sa hade ju Julia tavlat i latinodans i x antal ar ocksa. Vafan liksom. OCH! Jag sag en skitsot kille ocksa! Den f o r s t a killen jag sett under min tid i Amerikatt som jag faktiskt tyckte sag bra ut. Herregud och aaaaamen. Han sag dessutom ut som en mix mellan tva hemskt stiliga karlar fran soderhamn. Men sjalvklart vagade jag inte prata med honom, haha, sa jadra typiskt mig. Men jag orkar inte ens bry mig om karlar sa det ar val skitsamma. Ja, det var iallafalll skitroligt att dansa salsa men efter nagra timmar var mina fotter heeelt forstorda kandes det som, jag ar ju inte sa van vid hoga klackar om man sager sa. Som tur ar korde jag med nod-ballerina i vaskan. Dem tackar jag jesus kristus for kan jag saga. Utan dem vet jag inte hur jag hade klarat mig.

Idag var det ocksa mucho underhallande. Jag och ett gang med mannsikor akte till ett stalle och akte pulka, vissa som jobbade hade deras kids med sig och det var sa sjukt roligt. Jessin filmade med sin kamera nar vi korde ett pulkarace och nog fasen gor jag vaaarldens jadra vurpa med pulkan langre ner i backen som man klart och tydligt kan se pa filmen. Och nog fasen fick jag hora det sen ocksa. Men det var sa jaaaadra roligt! Jag korde race med Hannahs killar Taylor och Cameron hela tiden, vi ar lite bundisar nu. Det kandes bara som en lattnad att vara med lite pojkar istallet for en tjej. Det ar valdigt mycket drama med smatjejer ibland sa det var kul. Sen akte the gang, vilket ar jag, Jessin, Julia och Hannah hem till Hannah dar vi bestallde pizza och kollade pa Grammygalan som var mycket bra. Speciellt nar Daft Punk dok fran ur elektropyramiden under Kayne Wests "Stronger" och Circus Solei som korde ett utdrag ur deras show "Love" som ar fullproppad med bra Beatleslatar. Och McHammer och Rihanna var ju inte heller att leka med aven fast Rihannas klanning sag ut som en gammal damvippa.


Milena och jag.


Wanpen, Julia, jag, Hannah och Jessin.

OCH, glomde ju nastan. Mitt har ar nu officiellt brun-rod-orange-blont nu, och det har jag minsann saknat! Kanns som att man ar arton igen, varen for snart precis tva ar sedan nar jag hade klippt page och korde blonderingskupp med Lina, badade i an i trono utanfor AnnaKarins hus nar mamma och pappa Martinsson var en vecka i Prag eller nar vi var hemma hos Rille i Gavle och satt pa verandan, rokte vattenpipa och drack folle och drog ner pa karfest vid Gavle hogskola och lyssnade pa nar Brownstone spelade och jag och Lina fick en lat tillagnad till oss och Lina och Rille bytte typ for evigt keps. Det var the good old times det! Haha!

Tja, nu ska jag nog borsta gaddarna och krypa till kojs.

PoZz // Eder Irene.

Ny lägenhet, nytt Kiez, nytt internetcafé

Det här var da nästan värre än det gamla. Gash. Eller okej, det gamla var bra. Det här är bara sa not-funky. Haha skitsamma, nu har jag flyttat iaf, det var ingen sorglig skilsmässa ifran Kryckan (dock fick jag en kram av sonen) men jag lämnade Schöneberg i vetskap om att Kryckan tyckte jag var lik Karlsson pa Taket. Herregud. Tack och hej sen S-Bahn till Ostkreuz med världens tyngsta väska. Lägenheten är bäst. Sov själv första natten och allt känns himla bra. Min första lägenhet likz. Att ha teve är faktiskt ocksa världens bästa, jag har hunnit kolla pa Pippi pa de sju haven (dubbat till tyska) Den bästa sommaren (dubbat till tyska) och pa diverse annat mumma. Igar kom Nathalie och vi gick pa Lidl och storhandlade. Typ tre grejer för min del, sjuttionio för henne (nutella, honung, kakor i överflöd och typ kinderägg... Ja, hon är ifran Schweiz) Iaf sa vart det da pasta för min del, det gillar inte Nathalie (inte ris heller, och absolut inte fläskkött. Hon gillar... potatisgratäng och broccoli...) tva minuter efter jag hade ätit upp lära jag akut besöka upp toan. Tack och lov för att det finns en radio där! Där satt jag smasvettig i pannan och sa kommer min absoluta favvilat nummer ett... Bleeding love. Sa inte ett passande tillfälle. Gud. Idag är det stora tvättardagen och jag är inne pa min andra maskin, jag hoppas inget gar snett. Ja det är mycket jag vill berätta, men inget är kanske speciellt intressant och dessutom orkar jag inte. Det är mycket som läre göras i mitt nya hem. Haha. //Tschüß Lina

Funky Trollpacka

Fyfan. Bästa orden pa länge. Funky Trollpacka. Kan det bli mer beskrivande. Barbastella och Chiroptera? Hehe. Eventuellt. Jag känner mig sa himla dalig för jag har knäppt sa lite bilder, men det är nog kamerans fel. Inte min. (orka skylla ifran sig) Just därför nödknäppte jag lite ifran S-Bahn. Menne, fran den vinkeln är ju inte Berlin sa himla läcker. Men jag gillar ända helheten. Om man säger sa. Haha. Idag var det himla fint väder, solen lyste och det kändes riktigt var. Och ända är det ju bara början av februari. Hm. Konstigt. Sen läre jag bara tillägga att jag tycker det är lite smasvart att fa till inlägg snyggt med bilder. Jag är ju inte sa himla van blogspot. Tjatigt. Men det blir likz som en överraskning.

Nu har jag börjat packa, men det är ju sa jävla tjatigt. Alltsa, smutstvätt och lexikon ligger om varannat i en skittrevlig kombo. Men jag orkar verkligen inte bry mig. Dessutom fick jag ju ställa mig och diska upp all disk som jag har samlat pa mig pa rummet... Haha. Det var en hel del det. Dessutom, imorse, sa Kryckan att hon lära slänga nan jäkla brödpase som jag hade för att den hade börjat mögla. Knappast. Hon hade väl cravings och käka upp det själv.

Idag var vi skitnagra i klassen. Eller. Ja. Det märks väl skitmycket när vissa är borta. Trakigt som attan. Buhu.

Som sagt, imorn flyttar jag in! Skitglad. Och det första jag läre göra är väl att tvätta upp lite kläder. Nathalie är en känslig flicka och jag far väl försöka bete mig. Första dagarna iaf. Det betyder väl ocksa att det är sista gangen jag sitter pa just det här internetcafeet. Synd. Jag som har blivit sa bundis med alla här. //Tschüß Lina

pickturez.

Fick nagra fracka bilder av Jessin sa jag tankte slanga upp dem. De ar ifran i sondags nar vi var och kollade pa Superbowl.

Milena,
Jessin
och jag.

Teamet;

Jessin och jag,

i vart ratta esse.

Gud, ge mig lite brun-utan-sol

kanns det som.

Regnet det öser ner

solen (mitt humör) gar upp och ner. Idag har jag fatt lagt ut en mindre fortune, nan slags provisionsgrej som jag inte kommer att fa tillbaka. Jag är faktiskt lite knäckt och gratfärdig för det. Men mamma och pappa, det är ju inte direkt droger jag köper, det är hyran till en lägenhet. Okej. Det är skitajobbigt. Gash. Kan man fa känna sig bättre nagon gang. Iaf sa flyttar jag in i den nya lägenheten pa fredag och det ska bli sa himla skönt. Da kan jag vistas i köket utan att känna mig pastridig eller duscha utan att höra efter med djungeltrumman om det är ledigt och vadsomhelst. Inte behöva trycka pa rummet pa morgnarna (och kvällarna) för att känna mig i vägen och jag kan ha en teve sa jag kan fa vara lite uppdaterad nan gang (och ja, Grey's Anatomy börjar nästa vecka, likasa Tyska top model. Klart Lina läre se pa teve) Dessutom. Med duschen som jag har nu. Det är i ett badkar + världens minsta skynke. I mitten ställer jag mina duschgrejer och varje gang jag böjer mig ner efter tja vadsomhelst sa fastnar skynket mellan skinkorna. Varje gang. Obehaglig känsla (obehagligt för de andra...)

Idag var det en basketmatch man kunde ga och kolla pa genom skolan men nej da, det kunde jag inte följa med pa för jag och Nathalie lära sitta pa Homecompany. Sa jäkla surt. Men iaf, igar var jag pa tva och en halvtimmes seminarium med en svenska vid namn Clara och hennes umgängeskrets om tysk filmhistoria som skolan anordnade. Skitintressant. Sa nu kan jag allt om tysk film. Och varenda en de pratade om verkade skitkul, och det bästa är att man kan ocksa lana varenda en pa skolan gratis. Världens bästa.

Igar fick jag en fraga om mina lösögonfransar. Vada lösögonfransar, haha, sa jävla nöjd. "Det är tack vare Hypnose". Nöjdare människa än mig da fick man leta efter. Trala laaa.

Dessutom har jag fatt fnatt att spela quadrapop när jag sitter pa U-Bahn och klar mina rekord om och om igen. Jag är uppe i 50 000 nu, det är nästan sa jag känner att jag kommer att kla Neas rekord närsomhelst.

För övrigt är jag less pa Lidlravioli, trött pa regn (men solen sken igar), det är kul med skolan (dock börjar det bli svart nu), skitjobbigt med allt som ska göras till lägenheten, alla pengar som glider mellan fingrarna, kokosyogurten fran Lidl är mumma och likasa skolans kalasbilliga kaffe och Bäckereimackorna med lax som man köper tvärt över gatan. Prenzlauer Berg är jättefint men jag är lite mer förtjust i Friedrichshain. Jag har inte sett Brandenburger Tor än (Kryckan kommer att döda mig snart om jag inte gör det). Kreuzberg nästa, har inte heller vart där. Jag missade fashion week förra veckan och nu är det Berlinale, typ filmveckan och jag kommer nog inte märka av det heller. Dock har jag hört ryktet om att Robert de Niro ska vistas i denna stad. Jag läre käka currywurst, för det har jag inte heller gjort (Kryckan skulle val döda mig da ocksa, när jag inte har hunnit gjort allt man ska i Berlin pa de veckor jag har vart här nu) Pa Alexa shoppingcenter finns världens bästa cafe med världens bästa latte macciato caramel och det är inte helt konstigt med ett discotält rakt pa Alexanderplatz. Dessutom vill jag inom en snar framtid besöka Hamburger Bahnhof. Det ska visst vara nanting det med. Det är väl... allt. //Tschüß Lina

chicago

Jag maste ju bara slanga ut den har bilden som jag hittade i min lilla bildmapp just nu.

En halloween-bild pa mig och Claudia. Jag tycker sjalv att jag ser jakligt haftig ut, men jag kommer ihag att jag inte alls var sarskilt nojd over att Claudia gjorde en tacky trailortrash version av min forbaskat braiga 20tals Chicagoflapperide. Men vem bryr sig nu egentligen. Tyskar vet ni. Heh.

Nej, nu ska jag borsta gaddarna och bege mig till sangs!

//Irene

superbowl

Ja, jag fargade ju inte haret i fredags, jag akte ju till Anna-Sara istallet, men jag ska forsoka ta och gora det i veckan iallafall. I sondags var det sa himla kul ocksa. Ungefar precis en minut efter att jag skrev klart det senaste inlagget ringer Jessin och insisterar pa att jag ska ta mig till Amesbury, grannstaden som ligger typ 10 minuter bort, och kolla pa Superbowl pa en sportbar. Jamenvisst, tankte jag och drog ivag. Och det var sa jakla kul. Jag har inte fattat football innan detta men de sista sju minutrarna var jag riktigt passionerad over sporten! Jag blev forvanad sjalv! Tyvarr sa fick ju NY Giants en touchdown typ 30 sekunder innan slutet sa New England Patriots forlorade. Jessin var smatt deprimerad, men precis nar matchen var slut sa hade min passion for amerikansk fotboll flygit ur fonstret, men jag kommer nog alltid att minnas min sju-minuters-passion! Haha.


Forresten, jag maste ju bara; Det finaste jag vet just nu ar... Goldie Hawn pa 60talet!
Gaaah, det leendet! Sa himla sot!

//Irene

Hej hej halla.

I helgen har jag varit i Hingham hos Anna-Sara igen, kul som vanligt. Bade min och hennes familj skulle resa under helgen och att vara ensammen i ett stort morkt hus som man inte riktigt litar pa, med ett x antal bakdorrar och dylikt, ar inte speciellt kul. Darfor sa ar det bast att sla sig ihop med nagan! Att jag kollade pa programmet "Unsolved murder crimes of America" forsta kvallen nar jag var hemma sjalv gjorde ju inte saken battre. Nar de pa programmet dramatiskt avslutade klippet om Zodiacmordaren med att mannen man helt overtygande trodde var han hade dott men nar man matchade hans dna med Zodiac's sa visade det sig att det trots allt inte var han, och ingen vet vem han ar.... da blev jag smatt panikig och sprang runt och kollade alla lasen och bytte kanal till nagat som inte gjorde en lika radd... Nickelodeon. Alltid att lita pa!

Iallafall, pa fredagen akte jag till Anna-Sara, vi at pa Salsa, en mexikansk restaurang med skitgod tacosallad, mumme. Sen shoppade vi en aning, hyrde Saw 4 (jag holl pa att do, fast det gick forvanadsvart bra att kolla pa den faktiskt for jag kom fram till att den inte var sarskilt laskig.. mest bara jadrigt acklig). Pa lordag akte vi till Ikea, det kandes sa jaaaadra bra kan jag saga, fa lite serios Sweden feeling liksom. Vi lunchade pa kottbullar med lingonsylt, helt tokgott var det. Och sa handlade jag gravad lax och gravlaxsas i Ikeas matshop. Plus att jag handlade min kanske basta investering pa hela min tid i USA; En toaborste. For en san har man ju, sa ar det bara. Jag blir galen pa alla amerikanare som inte har det, jag menar, tank om man ar hos nagan och blir lite kacknodig och sa blir det spar i toan?! Man vill ju inte bara lamna det liksom! Da ar en toaborste guuuld vard. Framemot kvallen akte vi och kakade pa 99's som ar ett riktigt steak house liksom med redigana hemmagjorda hamburgare och strips, skitgott var det. Och sa akte vi pa bio och sag the Atonement som jag har velat sett i manader nu. Den var huuur fin som helst, scenerna och omgivningarna och sant, man ville bara lagga sig ner och do for det var sa vackert. Kiera Knightley och James McAvoy var ett jattefint par ocksa men det var nagat med filmen som gjorde mig besviken, det var inte alls som jag hade forestallt mig med tanke pa att den har igenforts med Titanic och sant. Den var alldeles for hoppig och komplicerad. Men jag angrar inte att vi sag den for jag behovde stilla min besatthet over den filmen, hehee.

Ja, en bra helg helt enkelt, det enda minuset var att jag kom forsent till min buss hem till Newburyport aven fast jag sprang ifran tunnelbanan till bussstationen sa missade jag den med kanske en minut. Hogst. Sa jag fick sitta och vanta i 2 timmar. Det sog och min hals gjorde asont. men vafan, nu ar jag hemma och jag ar nojd. Trots att mitt konto ligger pa minus $49! Ikvall ar det Superbowl, oj, det borjade forresten for en minut sedan, och New England Patriots ar med i finalen sa det ar lite smatt hysteriskt! Nu ska jag leta upp nagat att ata!




















// Irene

Gah, söndag

Söndagar. Spelar ju ingen roll om man är hemma eller i Berlin. Söndagar kommer alltid att vara söndagar. Men det skulle ju faktiskt vara en hädelse om jag gjorde nat ansträngade idag! Som att aka till Potsdam, som Kryckan tjatade om att jag skulle göra. "Du maste ju se Schloß Sansoucci". Näe. Inte idag. Vill inte. Orkar inte. Tänker inte. Däremot har jag köpt girlie Magazine, som faktiskt var bra, och suttit ute pa trappan och läst och myssnat pa murre för idag var det himla fint väder. Placebo. Jag är en periodare, och man blir ganska instängd musikperiodare när man bara har en mp3 med inte sä värst jättemycket plats. Placebo, det är nästan bara för bra ibland.

Igar, Alexanderplatz. Fyfan vad udda människor det är som hänger det pa kvällskvisten. En salig blandning av diverse turister, gamlingar (ja, det var en kärring som stanna och tjata pa mig och blablabla om jag var gravid eller nat. Nej. Usch) punkare i överflöd. Gah. Jag fick ont i huvudet och fick snabbt pula i min en napro och skölja ner med avslagen cola (lite smakänslig) Iaf var jag och Nathalie pa bio. Hon fick välja film. Gash, där har vi nan med beslutsangest. Da sag jag jag till att vi ola (lotta, hehe) om saken och det vart... National Treasure 2. Pa tyska. Helt igenom. Haha. Det är ju nästan bara för kul. Nästa vecka, tror jag det är, sa är det Berlins filmfestival. Om man haller till vid ku'damm kanske man far se nagon kändis. Who knows. Funkyyy.

Ibland glömmer jag bort saker som jag känner att jag borde berätta, som att jag t ex gar förbi den där pervokorven till staty som var i boken varje dag. Det är ju nästan bara lite för ironiskt. Jag har bara glömt bort att berätta det. Mathilda, du vet väl vad jag menar? Men nu har jag glömt resten, jag hade ju sa himla mycket pa lager. Eller ja, imorse tänkte jag pa när jag och Irene följde med Recon 6 ner till Kungen i Sandarne och vi höll nästan pa att stranda där tack vare en viss människa. Varför jag börja tänka pa det gar väl inte att säga. Det bara dök upp.

Dessutom läre jag bara lägga till att jag kanske har haft världens största sötsug idag. Nat fruktansvärt. Och jag har ju ingen reservgömma med gotta här inte. Näe, da far man vara lömsk och knycka lite i smyg. Jag väntade tills Kryckan hade begett sig utanför dörren, hon skulle fika med nagon "girlfriend", det gör hon jämt, och sen, efter att ha njutit av ensamheten för en gangs skull och suttit pa toa bra länge med en tidning, gick jag lös i köket. Jag vet vart hon förvarar kexladan, men hon hade ju knaprat i sig mest själv sa det fanns ju inte mycket till över för mig. Sen gick jag pa Straticellayogurten, sen upptäckte jag en gömma med pistaschnötter, och allt sköljde jag ner med sprite. Haha. Grejen är den att jag hade satt pa mig rött läppstift (till mjukisbraller, fraga mig inte varför) sa hon kan väl spara att jag ha gatt bananas pa allt gotta.

Nu längtar jag tills imorn. Till skolan. Farligt att säga men det är kul oftast.

Till sist, vad är detta? (ifran helgon.net)

morgue_ T19, Idag kl 15:04
(Oläst)
tja om traktor-dm räknas sa?
-->
MagnumPro7220 K30, Igår kl 17:28
är det din pappa som har kört rally?

//Tschüß Lina

Fakking strejk som inte är sa himla Geil.

Gah, det är buss, u-bahn och tramstrejk. Alltsa gardagen var förstörd. Traskade man som vanligt till u-bahnstationen men nej da. Det var stängd. Det enda som gick var s-bahn. Jag fick ta ringen runt Berlin fran Innsbrucker platz till Schönhauser allee och ga därifran till skolan. Sa jäkla langt. Dessutom skulle ju jag och Natalie ut till Friedrichshain och kolla pa den sista lägenheten. Det tog kanske en timme ifran den s-bahnstationen till lägenheten. Det är helt otroligt. Men ja, idag klockan tre ska väl allt vara som vanligt igen. Iaf sa är det den lägenheten vi tar! Helt okej, fastän den är typ helt orange. Sa nästa fredag flyttar jag in och fa bo en vecka ensam innan Natalie har sagt upp sig fran stället hon bor pa nu. Jag är nöjd.

Idag skulle jag ta en härlig promenad i brist pa annat att göra. Tänkte att man kunna väl ta en avstickare, men fan vad lost jag är nu! Haha. Sa jävla langt bort ifran Hähnelstraße som man kan komma känns det som. Pa det började det hagla och blasa och allmänt... nae. Nu har jag hittat en mycket finare internetcafe än det jag är van vid. Tänkte väl ga och käka frulle nanstans ocksa. Natalie ville ga pa bio ikväll. Om det blir, hoppas jag att det blir kul. Just nu sa är det bara detta med lägenheten som känns bra, inget annat. Eller näe, jag menade egentligen allt känns bra utom en jäkla pissgrej. Den pissgrejen + strejken + hagelblasvädret. Resten är sa himla perfa. Jaja, ska väl försöka hitta tillbaka nu. //Tschüß Lina

halv sju pa morgonen.

Jahapp horrni, nu sitter jag har, halv sju i Sverige-tid. Mamma och pappa ar ju garanterat redan uppe och huserar och ar pavag till jobbet. Amerikanarna ar sa sjukt slappa nar det galler jobbtider pa morgonen. Min vardmamma Kristin till exempel, hon aker ivag till jobbet kanske halv nio - nio pa vardagarna, och da har hon typ minst 20 minuters bilfard till hennes jobb. Alltsa, vafaaasen. Vad ska det vara bra for da liksom? Plus sa ater folk har middag sa jadra sent. Hemma i Sverige at vi middag typ klockan 18, och da ar det anda ratt sent liksom. Men har... ja, har ater de ju aldrig fore 19:30 kan jag saga. Det ar som att hela deras dygn blir forskjutet bara for att de har sovmorgon varje jadra dag. Frustrerande och ett sloseri med tid och fritid med for den delen. De skulle ju kunna spendera sa otroligt mycket mer tid med sin familj om de borjade klockan sju till exempel. Alltsa, den har familjen skulle inte ens behova ha mig har om Kristin borjade sitt jobb tidigt och pa det sattet kunde komma hem tidigare istallet for klockan sju pa kvallen liksom.

Ja, men skitsamma.

Igar var det iallafall kul, eller ja forrgar var det kanske t o m (dagarna bara flyger ibland). Jessin gick sin forsta dag pa Harvard, han ska tydligen studera en asdyr psykologiklass, och da maste man ju liksom fira tyckte han. Sa da kom jag over till hans hus, som forresten ar skitstort, jag behover typ en karta nar jag ar dar, och sa delade vi pa ett 12-pack Corona och kollade pa "Superbad". En helt lagom och bra kvall. Forresten sa har Jessin nyligen varit i LA och traffat Sylvester Stallone och i Las Vegas och varit pa porrmassa. Av nagan anledning. Fast det skulle nog jag ocksa gjort, bara for att ha nagat att komma med, heheee. En redigan karlakarl alltsa!

Men tjaaaa, imorron ska jag blondera haret, om jag orkar. Pa forpackningen star det att det har medlet minsann ska ga ifran svart till ljusblond pa enbart en behandling. Vi far val se hur det ar med det. Det blir val Gimla antar jag, hehee. Men ni kan bara lugn, jag ska inte vara blond utan bara ljusa upp mitt alldeles for morka har. Jag ar sa jadra blek just nu och morkmorkbrut har gor det fan inte battre. Jag maste ju steppa upp mitt game lite kanns det som. For den enda som kan gora att jag kanner mig battre med mig sjalv ar jag! Word! (Om nu en harblekning funkar for mitt sjalvfortroende, sa kan jag ju saga att isafall ar mitt sjalvfortroende jaadrigt lattpaverkat, man kan val hoppat, haha)

Howdy! //Irene