torsdag 20 mars 2008

Liv i luckan alltsa.

Datorn har ju varit kvaddad i typ en vecka nu eller sa (vilket ar lika med panik....), men tja, jag overlevde val iallafall. I fredags hade jag den basta jobbardagen jag har haft i heela mitt liv. Jag, Angela och kidsen akte in till "the city" som man sa chict sager och forst gick vi pa varldens gulligaste stalle och at lunch, Alice's Tea Cup. Ja, alltsa jag sager bara det, dit ska jag ta precis alla som kommer och halsar pa mig alternativt mitt resesallskap om jag nu nagansin skulle aka tillbaka till New York. Sa himla bast och bra gomt i en lite sidogata in ifran Columbus Ave pa Upper West Side. Det var liksom "Alice i Underlandet" tema med jattesota vaggmalningar och mysig inredning med udda tekoppar och trevaningsbrickor med asgoda scones, te, smorgasar och kakor. Ja, jag var helt i extas. Efter det gick vi till Central Park och pavagen dit gled vi forbi Dakota building dar John Lennon bodde och blev skjuten och gick vi igenom hans memorialstalle i Central Park; Strawberry Fields. Vi fortsatte till den skitgulliga gammaldagsa karusellen som de har och akte ett x antal vandor, riktigt kul, sedan bar det av till zooet i Central Park och jag sag en isbjorn, pingviner (gud, jag kunde bara tanka pa filmen "Happy Feet" och da blev jag sa sjukt ledsen nar jag sag dem!) och pafaglar och en massa. Sedan motte vi upp Steve pa Columbus Circle och at middag. Ja, som sagt, min basta arbetsdag nagansin.

Sen var jag ju till NYC i sondags ocksa! Men med Camilla och Kajsa, tva klamkacka tjejer fran Lund som ocksa ar au pairer har i stan, mycket trevliga. Vi akte iallafall in lite pa mafa sadar, har man en ledig sondag maste man ju liksom gora naganting av den! Vi drog iallafall ner till Chinatown och gick pa Camillas specialar-basta-sjal-inhandlarstalle. Djupt inne i en valdigt tveksam byggnad hittade vi iallafall vart sjalparadis. Typ huur mycket sjalar i olika skepnader, farger och monster till en billig penning. 3 for $10 typ. Sen gick vi pa ett skabbigt kinesiskt bageri och inhandlade en massa sockerbullar for 60 cent styck (vilket kap liksom!) sen blev vi sa sjukt kissnodiga att vi var tvugna att ga in pa en restaurang och kopa glass och ris bara sa att vi kunde anvanda toaletten. Jag at, trot eller ej, glass med smak av roda bonor. Jag forstar liksom inte vart de far allting fran! Men det var faktiskt ratt gott. Men man var ju en aning forvirrad nar man satt dar och slevade in glass med kackade kidneybonor liksom! Vafasen liksom! Hah.

AH! Maste ju beratta ocksa! Jag (eller ja, hrrm, alla tre) kopte ett par aaaascoola horlurar ocksa pa en elektronikaffar! Typ vita och lite sadara 70talsretro och sa jakla snygga att jag jag kunde ha dott pa plats! $40 var de ju sjalvklart varda! Sedan akte vi tillbaka till Westport med ett par horlurar var (sag jakligt tuffa ut) och akte till Loise pa filmkvall! Och ja.... det var val det som var min helg, i stora drag.

Camilla och jag vid Brooklyn Bridge! Kajsa ar bakom kameran.

ADIOS! /Irene

måndag 17 mars 2008

Egentligen skulle jag kunna skriva hurmycketsomhelst

men jag spar med det. Har myror i baken och läre göra natnatnat. Strejken är över och jag är glad. Iaf, Mathilda har vart här hos mig nu, onsdag till söndag. Hurkulsomhelst, ellerhur Mathilda? Vad ska man säga, det finns en grej som sammanfattar allt, och det är en mening. "Die Sonne, i'm like a lizzard". Eller en situation. Pauls Metal Eck. Sent. Fullt med folk. Alltsa, det här scenariot är det bästa nansin, jag har aldrigaldrigaldrig vart med om bättre. Hombres gäng slar sig ner vid varat bord. Fem stenharda hardrockskillar, varav ledaren kallars sig själv för Hombre och är... 45. Varan tyska är... inget att hurra för. Deras engelska existerar inte. En utav dom hade bott i England i tre veckor och trodde sig själv vara underbar. Jag fatta inte ens en tiondel av vad han sa, men däremot agerade han tolk mellan oss och... Hombre. Jaha, älskvärt. Jag later Mathilda berätta vidare, hon kan nog mala ut den där berättelsen till sin sanna natur. Nu läre jag kila //Tschüß Lina

torsdag 13 mars 2008

Bilder.

Tjohej. Jag tankte har med slanga upp lite bilder och ni far val ta och ursakta eller nat for vissa kan vara skitgamla. Jag har t ex bilder som jag forde over for cirkus tre minuter sedan som ar fran min fodelsedag . . . OoOps. Men nu kommer de iallafall!



Men, hah, t o m gamla Superbowl-bilder hade jag pa kameran. Sa jakla sopigt.
Det har ar iallafall Milena och Jessin. Det var en jakla rolig kvall det dara.

Meeeenne ra. Sa himla typiskt. Nu blev det tydligen nagat shitt pa hela "ladda-upp-bilder"mojangen. Jag far val helt enkelt ta och aterkomma. Sorryyy, jag som hade tankt att lagga upp en jakligt gollig bild pa Chloe. Men ja, iallafall, jag forsoker senare!

//Irene

tisdag 11 mars 2008

BRIST!

Heeeej.

Jag har inte varit sa flitig med att blogga pa den senaste tiden, forlat forlat, men man har val helt enkelt olika perioder och de senaste veckorna har val helt enkelt varit en torrperiod. Aperopa torrperiod forresten! Sist jag skrev sa berattade jag val att de var ratt strika med matvanorna och sant, ingen mjolk bara typ soya och shitt. Iallafall sa tror jag att jag ar i kraftigt behov av calcium alltsa. Sen jag kom hit, for typ tva veckor sedan, har jag inte atit eller druckit naganting med eller innehallande mjolk, och idag sa sitter jag med vaaaarldens jakla huvudvark som vagrar att ga bort. Jag har gatt och intalat mig sjalv hela dagen att jag lider av svart calciumbrist. Sen kom jag pa att jag faktiskt har atit glass ett x antal ganger de senaste tva veckorna, men det kanske helt enkelt inte inneholl tillrackligt mycket calcium. Forr drack jag ju t ex mjolk varje dag, eller hade till flingorna iallafall.

Fast iochforsig.... min huvudvark skulle mycket val kunna bero pa somnbrist ocksa... Jag kommer inte ihag senaste gangen jag vaknade av min vackarklocka alltsa. Eller jo, typ sista dagen i Newburyport. Sen dess har jag vaknat varje jaaaadra morgon av att ungarna antingen a) skriker b) lyssnar tinnitushogt pa nagat kassetteband med barnlatar, eller c) gor stopp i toan med ett okant antal med fulla toarullar. Ja, det sistnamnda aro sanningen och det intraffade imorse. Jag fick dock inte reda pa det forran pa eftermiddagen nar jag gick in pa toaletten och sag att toaletten var igentejpan med silvertejp och sugproppen lag i badkaret, redo utifall den skulle behovas. Jaaahaa, tankte jag, det ar darfor det har luktat sa jadra mycket kack pa overvaningen idag... O_O

Nagat jag fasen ocksa har brist pa ar mat. De har ju knappt nagan mat! Om det ar naganting jag saknar fran Pattersons sa ar det minsann redigan mat! Aaaah, deras riktigt kramiga lasagne, och saladen med brodkrutonger och italiensk dressing och vitloksbrodet! Fyfaaasiken vad det var gott! Ja, det kan vara det godaste jag nagansin fatt dar, deras vitloksbrod! Gud jag bara dragglar alltsa! Men tja, annars ar det val bra. Jag ska ta och ladda upp lite bilder har nagan dag sa att ni kan fa se hur gulliga kidsen ar. De ar namligen sa sota att det nastan ar olagligt! Men nu ska jag forsoka att ringa nagan som vill aka och ata naganstans med mig for jag haller pa att svalta. Och jag maste kopa ett stort jadra pack med mjolk ocksa! Mmmmmmm. (jag har nog aldrig i heeela mitt liv cravat efter mjolk sa som jag gor nu, helt sjukt, jag som egentligen inte tycker sa varst mycket om mjolk......)

//Irene

onsdag 5 mars 2008

MF grillkyckling

Folk som inte riktigt fattar det här med hur man egentigen äter en grillkyckling kan ju bara ga och slänga sig i väggen, idag i cafeterian var det skitgod kyckling och potatis och varenda jävel kunde inte ens rensa ett kycklingben. Är det sa att man läre ga och visa kanske. Skitirriterande. Sa mycket mat som gar till spillo. Men egentligen var väl detta bara en liten notis.

Imorse följde jag med Sara och sag till att hon hamnade pa rätt S-Bahn. Nu aker hon hem. Skittjatigt faktiskt. Vi som har haft det sa trevligt. Igar var vi pa en spansk restaurang nanstans langt bort i väst. Dyrt, men gott (som fan) Ett dödligt men färgrikt inslag (läs jurraparken) Fläskfilemedaljonger, ugnsbakad potatis, grillade grönsaker, massa vitlökssas och san miguel pa det. Man läre väl anda känna det spanska andan. Vi diskuterade ocksa vad som skiljer en fin restaurang fran en... mindre fin. Man far underlägg till glasen och en karamell med notan, som plaster pa ett svidande sar. Jaja, som Sara sa, man skulle ju lugnt kunna ha tagit det som sista maltid. Gott sei dank, tänkte jag da, hon är nöjd! Menne, sen kom ju kommentaren om att det faktiskt var för lite sas. Haha. Skitsamma. Gott och kul var det iaf. Pa tal om mat sa kanske jag ska göra en liten bekännelse här och nu som faktiskt är lite pinsam. När jag var och at pa Burger King pa Alex random dag, random tid, var det en punkare (en punkare pa Alexanderplatz? Ja...) som sa "borde du verkligen äta det där?" Skitkul nu i efterhand, men inte just da! Man far skratta om man vill för det var ju ganska kul, attans att jag inte kontra med "jag kan iaf betala för det". Men sa snal som jag försöker vara sa kan väl jag inte heller egentligen betala för det... gash. Pappa, om Sara kommer och säger att jag minsann tog ut 4000 i en smäll sa ljuger hon inte, men det var ett misstag! Jag skulle ta ut stalars, filura lite för mig själv och tänkte att 400 (läs svenska kronor) skulle vara bra, och nog fan trycker jag in det och far ut 400 i Euro. Vilken jävla panik! Lite paranoid med väskan da. Men nu är de i tryggt förvar och ska agera nästa hyra. Inga "nöjespengar"... herregud. Folk ska alltid ha sa roligt nuförtiden. Förstar inte innebörden med att spara. Dock har jag unnat mig ett riktigt fint armband, guld, med cremefärgade hjärtan. Det är sa fint sa man nästan far tarar i ögonen. Tarar i ögonen far jag ocksa när jag tänker pa Monika.<3

Ja, vad kan man mer säga... Grattis till Elin och Elin och Elin. Tva för födelsedagar, en för förlovning. Kul för er. För mig med kanske.

Det är strejk IGEN. Sa det är S-Bahn som gäller. Ingen panik över det, vardagen funkar ända, men idag hörde jag att kanske DB, alltsa S-Bahn, ska strejka pa mandag. Da finns det inte manga alternativ att ta sig till skolan pa, eller nan annanstans för den delen heller. Fakk. Det är strejkvag här, 4real, sopgubbarna, lärarna, de flesta inom det kommunala... Det ryktas tom om att kassörskerna skulle strejka. Da har det gatt för langt. Utan Lidl, vad är jag da? Lite handikappad. Sa, Mathilda, när var det du tänkte komma? Om allt strejkar, kanske det inte är sa förtjusande kul. Dock skulle det vara över om tva veckor, from this day (moment) on (vad är det för lat? Jag har pratat för mycket engelska... Blöd)

Iaf, var har jag och Sara hittat pa da, Vi var en heldag vid Kurfürstendamm och pa KaDeWe, spännande, skrämmande. AJUSTE! Tydligen ska de ju ha värsta partyt där pa KaDeWe med 20-talstema, roaring twenties, och jag tyckte det verka apkalaskul! Men vad ser man, det kostar 150 Euro för inträde. Det var sa himla, bara ja inte sa himla kul. Kanske att man ska dit för att sta utanför som den looser man är och kika pa fina kläder iaf. Alltid nagot... Vi har vart pa nagon utställning som hette Glamour ocksa, med massa typ... filmstjärnor och andra flickor mellan 1920 till 35 nanting. Kul grej, men det var inte värt det för vi fick ga och ga och ga sa himla langt för att hitta det dära stället. Ah, vi har ju vart pa bio ocksa, Sweeney Todd (inte världens kulaste, om det är nagon som fragar mig) men bion var ju värt ett besök. Lugnt. Lag vid Hackescher Markt, speciellt omrade. För att ta sig till denna minimala bio, läre man ga igenom ett typiskt valdtäktskvarter, tur att vi var tva, och vem skulle egentligen ge sig pa oss. Det är väl det som är fragan, haha, men lugnt värt ett besök! Bara för den fina popcornpasen med gamla filmstjärnor i nattvardenuppställning och en africola gjorde det hela mycket bättre. Hoho. Vi har vart pa Berliner Zoo ocksa, och sett massa mumsiga djur! Fast gulligast var väl anda killingarna! Haha och Baobao, schätzchen som han tydligen kallades, det är en panda jag pratar om. Och massa stora kattdjur och aphus och hela kitet. Tom Knut, det där jäkla isbjörnen hela Berlin, Tyskland pratar om, men vad fan vad det, han var ju sa jävla skitig sa han sa ut som en common brunbjörn. Imponerande.

Imorse snöade det skitmycket! Riktigt ballt! Funky likz! Strejk + tjockt snöfall, livet känns bra. Men det riktigt konstiga är, att nu skiner solen som aldrig förr och det är nästan majväder. SJUKT! Typiskt. Nu ska jag väl... ga och köpa mig en cykel sa att jag kan ta mig till skolan överhuvudtaget nat mer. Tss. //Tschüß Lina

onsdag 27 februari 2008

Westport.

Tamtadaaaam!
Nu ar jag i mitt nya hem och jag trivs, an sa lange, jattebra. Och jag, den dumma gasen, sa ju att de var britter, iallafall sa lat det som sa i telefon. Men ack nej, det ar australienare, och det kanns nastan annu koolare! De har ett relativt stort, valdigt ljust hus och jag alskar mitt nya rum. Aven fast mitt rum i Newburyport var betydligt battre, materiellt sett (dator, micro, kylskap, soffa) sa ar det har rummet sa himla mycket... finare liksom. Jag menar, dar, i mitt nu mera ex-hem bodde jag i kallaren, det var lagt i tak, fula mobler, morkt och oftast valdigt dammigt ifran takplattorna (av nagan mysko anledning). Det kandes typ som att man bodde i nagan jadra vampyrhala (Blaaaade), och visst fasen later det askoolt men 6 manader i ett vampyrnaste racker bra for mig det. Det har rummet paminner med om ett ljust vitt hotell rum med jakligt mycket potensiall att bli skitsnyggt. Det ar bara lite... kalt. Men det kan jag fixa till pa nolltid. Lite frasiga kuddar och overkasst till sangen och hanga upp lite trix pa vaggarna sa har jag det i bakfickan. Min absolut favoritdel i mitt rum ar badrummet. Det ser valdigt franskt och gammaldags ut pa nagat konstigt vis. Dessutom finns det ett badkar, det laskade jag mig sa jaadra mycket pa alltsa! Badkar. Jag har nog inte badat pa en triljon ar kanns det som.

Ehm, ja, kidsen ar skitsota ocksa. De har tva dottrar; Mia som ar fyra ar och Chloe som ar tva. Sa det kans verkligen som att det kommer att bli bra det har! Nagat som man kan fundera pa ar ju varat namn till bloggen, Boston/Berlin-delen alltsa. For jag ar ju inte i Bostonomradet langre, men jag kan inte tanka mig att byta heller for det kommer inte att lata lika klatschigt med Westport/Berlin, eller New York/Berlin. Ah, shitt tha zamee.

Forresten fick jag Linas fodelsedagsprelle i mandags, tror jag det var! Jag blev sa glad att jag nastan borjade bola! Jag fick en skitfin typ samlingsbox med Billie Holiday pa fyra (!) skivor, ett sott fjarilsskarp, en pocket och lite smatt och gott! Bland annat sa fick jag ett par typ.. ja, inte tidningar, men haften, med en massa bilder ifran diverse runways, och det allra basta var de sma notiserna som Lina skrivit ner pa mini-post-it-lappar och fast brevid bilderna! Jag skrattade heeela jakla tiden alltsa! Sjuukt roligt!

Ja, jag kommer val ta och rapportera mera, t ex om det finns nagra vettiga manniskor att umgas med i den har staden! (Jag truly madly deeply hoppas det......) Shalom! //Irene

Smyga med pa födelsedagsfirande

En japan som jag inte känner, eller som ingen verkade känna riktigt överhuvudtaget, fyllde 36 igar. Helt spontant möttes vi upp vid Eberswalderstraße och gick vidare till Kollwitzplatz där det var ett skitmysigt italienskt tillhall. Det var Makiko i min klass som tydligen visste nanting. Ja hursomhelst var det ganska lustigt. I den tranga källarhalan var vi och vart bjussad pa tomatsopppa, diverse tilltugg, kyckling och grönsaker i ugn. Tydligen fick man bestämma själv hur mycket man ville betala... jag gav typ 1 Euro. Av ren snalhet. Nu i efterhand angrar jag det, läre väl ga tillbaka och lägga ut en lite större slant för det var verkligen värt det. Makikos svenska vän Ginger var där, himla kul kille, en tysk som kunna prata bra svenska, stordelen japaner och ett helt bord med spanjorer. I vilket fall var det en himla kul tisdagskväll!

Nu är iaf Sara här, det är väl därför som jag inte har skrivit pa ett tag för att jag läre underhalla henne. Vi har hunnit med att vart pa konsert, Christian Kjellvander (!) pa Babylon, Mitte. Himla kul grej, fast förbandet var väl kanske inte nat att hurra för direkt, eller kanske dom var det, jag är inte säker. dock hade han en väldigt speciell stil pa scenen den där sangarn. Ach ja. Men Christian. Det är väl en riktigt man med en riktig röst det. Kulast var att han och jag hade nagot gemensamt. Vi tror/trodde bada att Portugal skulle vara lösningen pa alla problem, haha, kändes lite smakul. Men iaf, hans historia om när han var till Portugal första gangen var slaende, när han skulle köpa gras av nagon pa straden, lang historia kort, hade han blivit lurad pa pengarna och efter en vecka sag han samma kille pa stranden och som han uttryckte det själv "skids towards me with his brand new BMX" Jag höll pa att dö av skratt. Lyckad. Förresten, 27 april spelar Kristofer Astrom här i Berlin ocksa, det tänker jag inte missa!

Dessutom, har jag haft slut pa tandkräm ett tag, har snyltat pa Nathalies. Men, god som jag är gik jag och köpte egen (tänker inte skriva namnet, men kul är det) och sen, när jag skulle använda den för att borsta mina sma gaddar, märker jag att nat inte star rätt till, och jag kollar pa förpackningen. Det är inte tandkräm jag har köpt... Det är proteslim. Ah herregud. där star jag med käften full av proteslim och far flashbacks till forsgarden när man fick sta med plasthandskar och smeta ut det pa löständerna. Det gick ju inte bort heller! Helt galet. Men nu, nu sa har jag köpt riktig tandkräm. Tack gode gud.

Igar kom Sara till skolan sa att jag fick visa upp det jag villa... haha. God pizza, himla lang promenad i letande efter ett museum som vi tänkte kika pa. Usch, hatar att ga langt. Speciellt när det regnar och väskan är tung och man är pissnödig och hela alltet. Men vi hittade iaf dit och det var en utställning som hette Glamour och det var typ malning och planscher pa gamla filmstjärnor fran 1925 till 32 eller nat sadant, fina grejer. Men var det egentligen värt promenaden? Heeeh. Nu läre jag anda berätta, när jag kommer ihag det, i helgen var jag och Nathalie och shoppade (jag fönstershoppade... läre ju vara ekonomisk) men hon är kanske inte världens bästa shoppingpartner. Det tar tid. Fruktansvärt lang tid. Gash. Men iaf, där vi var, Arkaden vid Schönhauser allee, där har jag vart tva ganger. Och bada gangerna har jag fatt hugg... första var nagon av ickeeuropeiskt ursprung som hest viska efter mig om jag inte hade tid att umgas, da är det bara att pinna pa därifran. Och nu i helgen... vad far jag pa mig om inte en liten fet indier till taxichaufför som insisterade pa att vi minsann skulle ta en fika och träffas. Nä, sa jag, men tydligen brydde han sig inte om det och tjata vidare pa sin halvdaliga tyska med indiska brytning (ja... det later lika kul som man kan tänka sig) och jag fick dra alla lögner jag kunna ta till, att jag minsann redan hade en pojkvän (man läre ju, man vet ju aldrig vad de skulle ta sig till annars. Om denna feta indier till taxichaffis hade en revolver innanför den slimmade läderjackan) och sen fick jag helt enkelt bara ga därifran. Jag venne om jag nansin kan ga tillbaka till den Arkaden... Omg.

Ja, nu ska jag inte dröja för länge, da blir väl Sara bister, och jag venne vad vi ska hitta pa härnäst. Vi läre nog aka till Ku´damm och spana, lite blandat... Hm, och zoologischer garten. Och Savignyplatz. Ach ja, och saklart Pauls Metal Eck. Hehe, blir det biljard där ikväll eller? Jag läre sova en stund nu, man far inte fuska med middagstupplurarna, och jag hoppas att Sara har vart sa rar och plockat disk. Men man ska väl inte hoppas pa för mycket. Ah, nu kom jag pa en till grej som jag läre saga, haha, det har börjat en ny i varan klass... en pensionär ifran Skottland. Kanske världens ballaste tant. Eller jag kanske bara säger sa för att hon är sa himla rar, idag sa hon till mig att hon tyckte att jag var sa himla intelligent och visste sa mycket. Den kommentaren är guld värt (eftersom jag värdesätter det) och hon berättade ocksa att hon hade legat igar kväll och funderat att jag maste byta upp mig en grupp för att min tyska var sa bra. Vad är det man säger... beröm är som eu de cologne, det ska luktas pa, inte sväljas. Jag raka nog svälja den. Haha. Jaja, nu har jag väl tjatat färdigt. //Tschüß Lina